En resa till Alpbach i Österrike

(med utflyckt till Innsbruck och Vipiteno/Stertzing i Italien)

Efter ett tags bläddrande i broschyrer och resekataloger beslöt vi oss för att prova en resa till Alpbach ( bilden till höger )  i Österrike. Anledningen var dels att vi gillar Österrike och dels några bekanta från södra Sverige som för 2 år sedan hade mycket gott att säga om Scandorama , som var resebolaget vi använde denna gång.  Den 9/6 2003 tog vi flyget från Arlanda till München. Där skulle det sedan stå någon och ta med oss till Alpbach. Vi räknade med att behöva leta ett tag på Münchens flygplats, eftersom vi hade varit där tidigare och visste hur stor den var. Men det fungerade klockrent. Precis utanför tullen stod en tjej som tog med oss fyra och ytterligare 2 gäster. Dessa två hade varit på hotell "Zur Post", som vi nu skulle använda, förra året. De hade bytt till detta år, men ville inte tala om varför. Efter att du läst nedanstående  så förstår nog både du och jag varför.   De ca 2 timmarna mellan München och Alpbach regnade det.
Väl framme i Alpbach tog vi oss in på Hotellet ( bilden till vänster ) . I broschyren stod det att hotellet var känd för sin mycket goda service. Men redan nu var den som bortblåst. Vi stod i minst 10 minuter i receptionen och försökte påkalla någons uppmärksamhet. De såg oss också, men sprang mest mellan kök och restaurangen. Efter dryga 10 minuter sa en av hotellets personal , mer eller mindre i flykten, att vi skulle sätta oss i baren eller restaurangen eftersom rummen inte var klara än. De visste att vi skulle komma. Dessutom var hotellet långt ifrån fullbelagt. Så 2 rum borde vara klara kl 12. På kvällen klagade vi på att det saknades tvål i duschen och i bastun. Det tog två dagar att få duschtvålen fixat. Men i bastun skulle det inte finnas någon, utan den skulle man ha med sig själv. Vilken service !
Hur som helst så åt vi lunch under tiden rummen städades. Efter lunch fick vi då äntligen ta våra rum i besittning. Vi plockade upp lite grejer och tog oss sedan ut "på byn" . Att ta sig från ena änden av byn till den andra i lugn promenadtakt tar ca 10-15 minuter. Alla hus, och då menar jag alla , ser ut ungefär som hotellet ovan. Post, affärer, bank mm är vita nertill och trä från första våningen. Och dessutom massor av blommor på balkongen. Mycket vackert. Utsikten ( se bilden till höger )från hotellet kan man inte direkt klaga på.
Den 10/6 regnade det fortfarande lite till och från . Dagen började "bra". Flera månader gammalt smör till frukost. När jag påpekade detta gick servitrisen ut och kom efter lång tid tillbaka och sa att kartongen hade öppnats samma dag, så det kunde hon inte göra något åt. Hon plockade inte ens bort det gamla smöret från bordet.

Nåja, efter att under förmiddagen gått i byns affärer och en god lunch i en av byns restauranger gick vi en tretimmarspromenad på en skogsväg till en by som hette Reith. Ytterligare en av Österrikes många vackra byar. Vi tog lokalbussen tillbaka till hotellet.

Nu har vi kommit till den 11/6 och vädret blir bättre och bättre. Vi gick en promenad till linbanan som tog oss upp på 1850 meter. Härifrån gick vi vidare upp till 2000 meter där vi tog en öl och en korv på en liten Alm ( fritt översatt: österrikiskt värdshus i bergen ). Därefter fortsatte vi upp mot toppen på 2128 meter och fick se en underbar utsikt ( se bilden nedan )  över Alpbach. Därefter gick vi ner( bilden till vänster )  till restaurangen vid linbanan där vi åt.
Här uppifrån ser man hela Alpbach. Där nere var temperaturen en bit över 20 grader. Häruppe gick den från 7 till 10 grader. Vi såg även ett antal blå Enzian. Sedan tog vi  linbanan tillbaka till dalstationen och gick till hotellet. Det tog ca 45 minuter att gå. På kvällen fick vi middagen som ingick i resan. Nåja, middag och middag. Det var inget större fel på maten. Men personalen borde lära sig ett och annat i uppträdande. Det var mer en utfodring än en middag. Vi satt 4 vid vårt bord. Man väntade inte in att alla hade ätit upp en rätt innan tallrikar togs bort och nästa rätt togs in. Nejdå, så fort någon hade ätit upp försvann tallriken och nästa rätt slängdes fram.

Berg så långt ögat når. Många toppar var mellan 2000- 3000 meter höga.
Nu har vi kommit till den 12/6. Det är varmt och soligt och vi följer med  Scandoramabussen.  Första anhalten var Europabrücke ( till höger ) som ska vara Europas högsta bro.
Därefter gick färden vidare till Italien och en liten by som heter Vipiteno. Fast många i byn pratar tyska och kallar byn Stertzing. Gågatan är fantastisk vacker med sina hus och små affärer. En god pizza i byns bästa pizzeria hann vi också med. I byn var det ca 28 grader och soligt.
En rad affärer erbjöd sina varor. Här fanns allt från den italienska pastan och tillhörande peston till goda viner. I hastigheten tog vi fel burk. Vi skulle ta en burk pesto, men fick med oss ruckolakräm ( en blandning av ca 48% ruckolasallad och 48 % olivolja och resten salt ) i stället. Det blev dock en glad överraskning och smaksensation när vi väl kom hem igen. Här har du också allt från snabbköp till den lilla grönsakshandeln som inte säljer annat än grönsaker, lite godis och kanske något paket pasta.

Efter besöket i Vipiteno gick färden vidare till olympiastaden Innsbruck där det var 30 grader och vindstilla. När man passerar porten ( till vänster ) breder en fin gågata ut sig med många vackra fasader och affärer. Innsbruck är omgiven av höga berg. Det var mycket fint och lite overkligt att på sina håll se både en större stad och samtidigt branta berg i bakgrunden.

Tillbaka till hotellet åt vi dagen middag, eller utfodring ( se texten ovan ). Synd att man inte försöker sig på ett leende ens. Har varit ett flertal gånger i Österrike och åker hit bl a för just gästvänligheten. Nu efter ett antal dagar förstår jag också vad det paret som åkte taxi med oss från flyget egentligen menade.

Här till vänster ser du Alpbachs mycket vackra kyrka. Den står mitt i byn. det är bara att gå in och titta
Den 13/6 gick vi en 2,5-timmars vandring runt byn på smala skogsstigar. Innan vi gick tillbaka till hotellet åt vi en underbar lunch på restaurang/hotell Alpenhof. Där dom hade en betydligt trevligare och gästvänligare personal. Så ifall vi återvänder till Alpbach kommer vi att prova detta hotell i stället. 15,30 kom så taxin som tog oss tillbaka till flyget.

Ta nu inte detta bara som gnäll. Förutom hotellets personal var det en utmärkt resa där det mesta klaffade klockrent. Scandoramaguiden som vi träffade första kvällen samt vid utflykten var mycket bra. Men sticker man ut hakan och skriver i broschyren att hotellet är känd för sin goda service bör man åtminstone hamna på medel. Sedan är det ingen höjdare att alla dagar få exakt samma frukost som dessutom saknade både ägg och den minsta lilla grönsak. Jag ligger ute ca 60 nätter per år, privat och i tjänst, och personal som denna ser man mycket, mycket sällan.

Här kan du läsa mer om Scandorama